Jag kan inte förstå att det här lilla knytet redan blivit ett helt år gammal! Och att jag inte hunnit lära henne ens hälften av alla tricks som Doris kunde vid den tiden. Men med Edda har jag satsat mycket mer på fart och föremålsintresse. Lagt grunder. Jag har låtit henne vara mer "hund" än vad Doris fick vara. Jag hoppas att det kommer ge mer på sikt!
Idag har hon fått leverpastejskletad frukost strösslad med torkad lever och blodpudding. Vi har busat massvis och sprungit lösa i skogen där vi bor. Näst på tur står ett träningspass med kontaktfält, för nu börjar allvaret, lilla ettåring! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar